Nu väntar vi bara på Filippas besked

Av Emelie Löthgren Måndag 6 December, 2010

Det är glädjande att slå upp dagens Norrtelje Tidning och se att folkpartiets främsta företrädare i Stockholms läns landsting, Birgitta Rydberg, tillsammans med Lennart Rohdin, propagerar för en permanentning av Tiohundra.

Särskilt lovande är insikten om att kommun och landsting inte gett tillräckligt stöd till Tiohundra, vilket även revisionsbyråns rapport visar. ”Här krävs en skärpning från både kommun och landsting” är slutsatsen i debattartikeln. Helt korrekt, det handlar både om engagemang och att se till att anslå tillräckligt med pengar till verksamheterna.

Det unika samarbetet kring vård och omsorg mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting, som drivs av Tiohundranämnden, ska självklart permanentas och utvecklas. Centerpartiet, och även kristdemokraten Stig Nyman, har drivit det kravet. Bra att folkpartiets ledning i landstinget nu har fattat galoppen.

Nu väntar vi bara på att den moderata landstingsledningen, med Filippa Reinfeldt i spetsen, och ska uttala sitt stöd för att permanenta Tiohundranämnden. För det är väl moderaternas linje, eller?

Djur i vården skapar jobb

Av Emelie Löthgren Tisdag 14 September, 2010

Idag har Eskil Erlandsson och jag en debattartikel i Norrtelje Tidning:

Svenska folket blir allt äldre och därmed alltmer vårdkrävande. Den medicinska vetenskapens framgångar medför att alltfler människor lever längre med svåra sjukdomar än tidigare. Antalet långtidssjukskrivna är stort även om det har minskat under Alliansens styre. Oavsett ålder, sjukdom eller handikapp förtjänar alla människor en bra livskvalitet och hälsa. Samhället bör bli bättre på att få människor att må bra under hela livet.

Djur kan ha en positiv inverkan på människors hälsa. En förutsättning för detta är att personen i fråga tycker om djur. Forskning visar att exempelvis hästar, hundar och katter kan lindra stress, oro, sänka blocktrycket och stimulerar kroppens läkande funktioner. Nya studier förklarar delvis bakgrunden till varför djur har en positiv effekt på människors hälsa. När en person klappar en katt eller hund, eller sitter på en häst frisätts lugn- och rohormonet oxytocin i hjärnan. Detta ger oss möjlighet att äntligen anta en integrerad och tvärvetenskaplig modell av relationen mellan människa och djur.

Ett annat skäl till att många personer mår bättre när de träffar en häst eller katt är att dessa inte dömer någon. Ett djur bryr sig inte om en människas status eller utseende, och lägger inte skuld på en individ. Djur har heller inga förutfattade meningar om de personer de möter. Detta är oerhört viktigt för vissa grupper i samhället, exempelvis människor med kriminell belastning eller ungdomar som mår dåligt och är på glid.

Djur används på äldreboenden för att förbättra trivseln och minska användningen av mediciner. Barn med exempelvis autism eller utvecklingsstörning habiliteras med hjälp av ridterapi. Hund på recept tillämpas på flera håll i landet. Vårdhundarna blir allt fler. Människor som varit långtidssjukskrivna rehabiliteras och kan återgå i arbete efter att ha praktiserat i stall eller ladugårdar. Handikappridning är en väletablerad sport i Sverige.

Men trots flera goda exempel är vi i Sverige dåliga på att ta tillvara djurens förmåga att stärka människors psykiska, sociala och fysiologiska hälsa. Det behövs en kraftsamling för att få igång den här verksamheten på allvar. Därför föreslår vi;

Utred vilka ekonomiska konsekvenser en satsning på djur i vården och omsorgen skulle få för samhällsekonomin. Verksamheten med djur skapar arbetstillfällen, ger möjlighet till nya företag och tillväxt. Den största vinsten är dock att människor får en bättre hälsa.

Använd hund och ridterapi på recept eller remiss.  Möjliggör utbildning av sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, socionomer och andra professioner eftersom det är den personalen som kommer skriva remisserna eller recepten.

En av utmaningarna för en sådan satsning är att fortsätta att belägga resultaten av djur inom vård och omsorg. Därför är fortsatt forskning på området mycket angeläget.

Satsningen på djur för att stärka folkhälsan skapar möjligheter till nya jobb och nya företag. Norrtälje kommun med omnejd är häst- och hundtätt, och därför har man inom TioHundra goda möjligheter för att gå i spetsen för användningen av djur i människors tjänst. Det ger inte minst lantbruksföretag chanser att utveckla och växa. Den största vinsten är dock att folket, ung som gammal, får en bättre hälsa.

Eskil Erlandsson, jordbruksminister (c)

Emelie Löthgren, landstingskandidat från Norrtälje, (c)

Sätt stopp för ovärdig demensvård

Av Emelie Löthgren Söndag 12 September, 2010
Det är en skrämmande bild av svensk demensvård som visades i Sveriges Televisions program Uppdrag Granskning tidigare i veckan. På ett äldreboende i Piteå kommun lämnas dementa människor ensamma under natten. Dörrarna låses och larmen aktiveras. Äldreboendet är kraftigt underbemannat. Inslaget visar gamla människor som irrar runt i korridoren utan möjlighet att få hjälp. Förvirrade personer ligger och ropar, utan att någon personal kommer. Det är nästan som att lämna små barn ensamma.

Det är en fullständigt oacceptabel hantering av människor i behov av samhällets omsorg. Piteå kommun bryter mot svensk lagstiftning. Socialstyrelsen tillät tidigare att äldre människor låstes in i undantagsfall när det funnits risk för att de boende ska skada sig själva eller andra. Men nu har också de undantagen tagits bort, eftersom Socialstyrelsen märkt att regeln utnyttjats för att kunna minska på personalen. Inslaget har naturligtvis fått stor uppmärksamhet.

Jag ryser när jag hör människor som menar att ”jag hoppas att jag slipper bli gammal”, eller ”jag hoppas jag slipper bo på äldreboenden”. Naturligtvis ska vi ha ett samhälle där vi alla vågar bli gamla. Äldreboendena ska vara så trivsamma och erbjuda en sådan omsorg att du gladerligen själv flyttar in där när det är dags. Vården och omsorgen måste göra vägval som innebär att man kan erbjuda en livskvalitet under hela livet. För behovet kommer inte att minska – tvärtom. Ju äldre vi blir, desto mer resurser kommer att behövas för att ta hand om gamla människor.

Omsorg och vård är grunden – att det finns tillräckligt med personal för att ta hand om de boende. God och näringsrik mat och rätt att få ett glas vin till maten måste vara en självklarhet. Liksom möjlighet till parboende med sin livskamrat eller att kunna ta med sig katten till äldreboendet. Den som ägnat sitt liv åt trädgårdsarbete, musik och dans eller matlagning ska få möjlighet till detta även på äldre dagar.

En eloge för den personal inom omsorgen som under många år förgäves har kämpat för att få politikerna att lyssna. Förgäves fram tills nu när Sveriges Television visar upp bilden av demensvården för resten av Sverige. Det gick ett halvt dygn sedan backade den socialdemokratiska ledningen för Piteå kommun. 15 nya vårdbiträden kommer att anställas, på sikt kan det bli 30 stycken.

Det är sjukt att det ska behövas en mediestorm för att få en värdig demensvård i Piteå kommun. Det sägs att äldre människor med demenssjukdomar låses in även på andra håll i landet. Jag hoppas att påståendet är felaktigt.

Franskt vin smakar illa

Av Emelie Löthgren Söndag 5 September, 2010

First they came for the Communists but I was not a Communist so I did not speak out. Then they came for the Socialists and the Trade Unionists but I was not one of them, so I did not speak out. Then they came for the Jews but I was not Jewish so I did not speak out. And when they came for me, there was no one left to speak out for me.”
Dessa rader av Martin Niemoeller citeras ofta, men blir ändå aldrig slitna.

Med ilska och känsla av maktlöshet följer jag rapporterna om Sarkozys kollektiva utvisning av romer och resande. Skälet som anges är tiggeri och stöld. Utvisningar av cirka tusen individer sker som sagt av en hel grupp och utan rättslig prövning. Behovet av besparingar och dåliga opinionssiffror har fått den franska presidenten att lägga mänskliga rättigheter och empati åt sidan. Rädda människor är ofta obehagliga, och många gånger direkt farliga.

Majoriteten av romerna är fattiga och lever under omänskliga förhållanden. Arbetslösheten är stor och många barn slutar skolan för tidigt. De sociala problem som finns måste lösas. Myndigheter och beslutsfattare på alla nivåer måste agera tillsammans för att lösa problemen och skapa möjligheter för denna folkgrupp. Romernas medborgerliga rättigheter inom EU måste självklart ges samma tyngd som andra EU-medborgares. Det skriver Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, och Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan, ordförande för Sveriges Kristna Råd, på DN-debatt idag.

Även Sverige har en bra bit kvar innan vi kan vara stolta över vår hantering av romerna. I betänkande ”Romers rätt – en strategi för romer i Sverige” som kom för några veckor sedan fastslås att romer utgör den mest diskriminerade gruppen i Europa. Förföljelse och marginalisering av romer går långt tillbaka i historien, även här i Sverige. Delegationen föreslår en svensk sanningskommission. Men kränkningar och diskrimineringar pågår även i vår tid. Ett femtiotal romska EU-medborgare har i år utvisats från Sverige därför att de tiggt pengar eller musicerat på gator och torg. Sedan när blev det olagligt? Ett oförlåtligt agerande från Tobias Billströms sida.

Så hur säger vi ifrån på bästa sätt? Demonstrationerna som pågått under helgen på olika håll i Frankrike kan flytta berg om de fortsätter.

Här hemma i Sverige känns en konsumentbojkott alltför futtig i ett sammanhang som handlar om mänskliga rättigheter. Historien visar dock att konsumentmakt verkligen kan göra skillnad. Och aldrig har väl ett franskt vin smakat så illa som nu.

Även för personer och partier med total avsaknad av empati borde dra öronen åt sig. När onda krafter får fäste och fräter sönder medmänsklighet och civilkurage kommer det förr eller senare att knacka även på vår egna dörr. Oavsett vem vi är eller vilken grupp vi tillhör.

Stärk sjuksköterskornas roll

Av Emelie Löthgren Onsdag 18 Augusti, 2010

Idag har jag och Jane Trepp en debattartikel i Norrtälje Tidning:

Sjuksköterskorna är många patienters viktigaste kontakt med sjukvården. Yrkesgruppen utgör på så sätt en viktig länk i vårdkedjan. Samtidigt är sjuksköterskorna en grupp med låga löner. Antalet vårdföretag som drivs av sjuksköterskor är också relativt litet. Centerpartiet vill därför stärka sjuksköterskornas roll. Vi vill ge patienter möjlighet att själv välja sjuksköterska/distriktssköterska på vårdcentralen. Vi vill också öka företagandet bland sjuksköterskor.

Centerpartiet i Stockholms läns landsting vill att sjuk- eller distriktssköterskan ska fungera som personliga vårdombud för patienter som remitteras vidare till specialistvården. Som vårdombud ska sjuksköterskan, i samråd med patienten, söka den snabbaste eller på annat sätt bästa vården. På detta sätt skapas en mer sammanhängande vårdkedja, som förhindrar att patienter faller mellan stolarna vilket ibland händer idag.

Sjuksköterskor – särskilt distriktssköterskor – har redan en koordinerande funktion och bred kompetens inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Genom att få rollen som vårdombud kan gruppens kompetens tas tillvara på bästa sätt. Det är också ett bra sätt att höja sjuksköterskornas status i vården.

Centerpartiet vill se fler företagare inom vård- och omsorgssektorn. Med fler utförare av vård och omsorg kan tillgängligheten öka och köerna kortas. Idag är det vanligt att läkare startar och driver egna vårdföretag, vilket är positivt. Samtidigt drivs mottagningar mer sällan av sjuksköterskor. Centerpartiet vill därför lyfta fram gruppen och göra det enklare för sjuksköterskor att starta och driva egna vårdföretag. Vi vill bland annat erbjuda all vårdpersonal utbildning i entreprenörskap och vårdvalssystemen.

Sjuksköterskor är en yrkesgrupp med relativt låga löner. Fler vårdföretag som drivs av sjuksköterskor kan både ge möjligheter till bättre löner och att stärka gruppen generellt. Det är också ett sätt att ta tillvara olika yrkesgruppers idéer på hur vården kan bedrivas på bästa sätt.

Centerpartiet har också tillsammans med övriga Allianspartier lagt ett förslag som gör det lönsamt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Det ska bland annat bli möjligt för sjuksköterskor att utbilda sig med full lön.

Grunden för att kunna genomföra ett bra arbete är att få möjlighet att jobba på toppen av sin kompetens och kunna påverka sin arbetssituation. Dessa möjligheter ska sjuksköterskorna i Stockholms läns landsting ha, om Centerpartiet får bestämma.

Emelie Löthgren, landstingskandidat, Bergshamra (c)

Jane Trepp, ersättare i Tiohundranämnden, Väddö (c)

Syrrors vidarutbildning måste löna sig

Av Emelie Löthgren Lördag 24 Juli, 2010

Idag skriver Dagens Nyheter om att sjuksköterskor som väljer  att vidareutbilda sig förlorar ekonomiskt på detta. Specialistutbildade sköterskor tjänar cirka 2000 mer i månaden. Dessutom kostar den tio månader långa utbildningen personen cirka 250 000 kronor.  Den tidigare arbetslivserfarenhet som sjuksköterskor räknas inte in vid lönesättningen vid en ny specialisttjänst efter utbildningen.

Detta är naturligtvis oacceptabelt. Det måste löna sig att vidareutbilda sig, inte minst med tanke på det stora behov som finns av specialistutbildade sjuksköterskor. Samhället måste värdera sjuksköterskornas specialistkompetenser högre.

Astrid Lindgrens barnsjukhus har tidigare fått kritik för att ha för få specialistutbildade sjuksköterskor. Två sjukhuschefer framförde tidigare under veckan krav på förbättring av sjuksköterskeutbildningen. Vidare anser de att sjuksköterskorna ska göra AT-utbildning. Ett bra förslag, även om man behöver fundera på hur detta ska utföras.

Överhuvudtaget behöver sjuksköterskornas roll stärkas rejält. Låt patienten själv få välja sjuksköterska. Ersättningen för sjuksköterskebesök måste öka. Det skulle stärka deras roll och leda till fler vårdföretag.

Gott och roligt på Väddö Gårdsmejeri

Av Emelie Löthgren Tisdag 20 Juli, 2010

Idag har jag och Cornelia varit på Väddö Gårdsmejeri under förmiddagen på ett centermöte. Huvudpersoner för mötet var jordbruksminister Eskil Erlandsson, Yvonne och Hasse Edlund, som driver mejeriet och gården, och Olle och Viola Pettersson, som representerade Roslagskött. Som initiativtagare till satsningen Matlandet Sverige var Eskil verkligen på rätt plats när han besökte Roslagen. 

Besök av Eskil på Väddö Mejeri

Besök av Eskil på Väddö Mejeri

Vi fick smaka på ost, korv och uppleva ett ko-safari. Ko-safarit är anpassat efter turister från Stockholm. Antagligen hade safariledaren Hasse aldrig berättat om sin verksamhet för en sådan kvalificerat publik förut. Förutom jordbruksministern själv deltog en rad jordbrukande centerpartister.

För Cornelia var glassen den stora begivenheten – hon beställde den största och orkade knappt äta en tredjedel. Jag köpte hem ett par burkar Väddöglass, och den verkar klara konkurrensen från den tidigare favoriten Ben&Jerrys väldigt bra. Jag ser fram emot att kunna köpa den på Flygfyren i höst.

Båda företagen är utmärkta exempel på hur det går att utveckla sitt företag genom kreativitet, mod och hårt arbete, med rätt stöd. Det är otroligt inspirerande att lyssna på människor som brinner för sitt jobb och sina produkter.

Det är naturligtvis lättare att utveckla turism- och upplevelseföretag i närheten till Stockholm. Här i Roslagen turistar stockholmarna. Stockholmskrögarna har nära till producenten och kan skryta med närproducerat på menyn. 

Som intresserd av mat (jag skrev matnörd först, men jag förtjänar verkligen inte den titeln) - som är väldigt bra på att äta, dålig på att laga – ser jag fram emot den kommande produktutvecklingen från Väddö Gårdsmejeri och Roslagskött.

Palliativ vård till Norrtälje

Av Emelie Löthgren Måndag 12 Juli, 2010

Jag och Jane Trepp har idag en debattartikel i Norrtelje Tidning angående satsning på vård i livets slutskede:

Samhällets förmåga att klara av att erbjuda stöd och lindring till människor som är obotligt sjuka och döende är ett mått på ett lands välfärd. Vård i livets slutskede – så kallad palliativ vård – har på senare år utvecklats och fått erkännande. Denna vårdfilosofi bygger på specifik kunskap som kan hjälpa människor, och deras anhöriga, i livets slutskede. Patienterna kan exempelvis lida av en svår och långt framskriden cancersjukdom.

Den palliativa vården ser döendet som en normal process och syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut. Det handlar om att få behålla värdighet och få bästa möjliga välbefinnande till livets slut. Det palliativa förhållningssättet kan också erbjudas med symtomlindrande behandling.

En kartläggning visar att tillgången till god vård vid livets slut fortfarande är väldigt ojämnt fördelad i Sverige. I vissa områden är vården väl utbyggd, medan det på andra platser, som här i Norrtälje, inte finns någon palliativ vård att erbjuda svårt sjuka patienter.

Allt fler människor lever allt längre – det är den glädjande konsekvensen av den svenska välfärden. Därför är det hög tid att planera och utveckla vården inför det faktum att allt fler människor också lever längre med svåra sjukdomar, och att behovet av särskilda insatser för obotligt sjuka ökar.

Därför kommer Centerpartiet under kommande mandatperiod att driva kravet på palliativt vård i Norrtälje. Det är viktigt för en människa som har en kronisk sjukdom, som man kan dö av så småningom, får den bästa tänkbara vården i eller nära hemmet. Detta är också oerhört viktigt för anhöriga som många gånger behöver stöd för att hantera oro, sorg och känsla av maktlöshet.

Den palliativa vården ska erbjudas på såväl gemensamt palliativt boende och som hemsjukvård. Organisationen Tiohundra, där vård och omsorg samordnas för att uppnå bästa möjliga service till människor, är särskilt väl anpassad för att utveckla vård för människor som befinner sig i livets slutskede.

Det är dystert att prata om, tänka på och hantera frågor kring döden. Det är dock en utmaning vi måste klara av eftersom vår välfärd, som sagt, leder till att fler lever allt längre med svåra sjukdomar.

Emelie Löthgren, landstingskandidat, Bergshamra (c)

Jane Trepp, ledamot i Tiohundranämnden, Väddö (c)

Köpt bekräftelse – regeringens fall?

Av Emelie Löthgren Lördag 10 Juli, 2010

Köpt bekräftelse är också någon form av bekräftelse, antar jag, som kanske lindrar en smula under en kort stund. Maktutövning i en av de allra grövsta formerna har den effekten på vissa människor. Dessa har inget i politiken att göra.

Påståendet om att Littorin har köpt sex väcker en rad frågor. För det första – är det sant? Jag har fortfarande inte sett någon dementi på påståendet från Aftonbladet. Om anklagelserna stämmer finns naturligtvis inte några ursäkter.

Det är självklart oacceptabelt att köpa sex, oavsett omständigheterna. Människor som köper sex har en sjuk människosyn, saknar empatisk förmåga och begår dessutom ett allvarligt brott. Myten om den lyckliga horan är inget annat än just en myt. Liksom myten om den harmoniska torsken. Ingen har rätt att sprida sin dynga över andra, bara för att de mår dåligt. Inte heller medelålders män i samhällets toppskikt.

Om Reinfeldt känt till att Littorin köpt sex borde han omedelbart ha slängt ut honom ur regeringen, gärna med huvudet före, och tagit avstånd från honom. Nu framstår det bara som om regeringen försöker mörka att den före detta arbetsmarknadsministerns eventuella skandal. När ska politiker, företagsledare och andra offentliga personer lära sig att det inte går att soppa hemligheter under mattan? Allt läcker ut, förr eller senare.

Medierna kommer denna gång att vara extra obarmhärtiga då Littorin vid sin avgång skylde sin ohälsa på journalisternas hänsynslösa agerande mot honom och hans familj.

Plötsligt framstår en obetald tv-licens som en ganska oförarglig förseelse…

Men, som sagt, vi vet ännu inte vad som är sant och inte…

Och om det visar sig att detta ”bara” är ett tecken på att denna valrörelse blir den smutsigaste någonsin, då vill jag inte vara med.

Störst bekräftelsebehov – mest makt?

Av Emelie Löthgren Torsdag 8 Juli, 2010

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins dramatiska avgång ledde snabbt till en debatt om politikens villkor och mediernas hantering. Vissa journalisters agerande mot Littorin och hans familj är naturligtvis helt oacceptabla.

Det är baksidan av det faktum att alla politiker är beroende av att synas i medierna. Syns du inte i TV, radio, webb och tidningar så finns du inte. Rampljuset är den viktigaste språngbrädan för att erövra makten, oavsett vilken nivå du verkar på. Men när drevet går är det inte alltid lika roligt längre.

Det finns också en tendens att släppa fram de personer som är mest kontroversiella och som gärna beskriver läget som svart eller vitt. Personer som gärna gör den förenkling som journalisterna tidigare gjorde. Nyanserade och politiskt korrekta åsikter är inte lika roliga att lyfta fram. Detta är fullt naturligt – det ordinära är inte en nyhet. Mer kreativitet behövs på alla nivåer för att få uppmärksamhet.

Utveckling riskerar att leda till att det bara är de personer med störst behov av att synas som blir och orkar vara folkvalda. Personer som gärna säljer sig och sin ideologi för att hamna i rampljuset. Visst kan politik betraktas som ett sunt alternativ till att bli dokusåpakändis. Men vill vi ha de personer med störst bekräftelsebehov på de viktigaste posterna i samhället? Vilket samhälle får vi när de som formar det ägnar sig åt politik för att fylla sin ihåliga självkänsla med en stunds medial bekräftelse? Och därför står ut med att kölhalas av medierna med jämna mellanrum?